Det är våra kunder
som vet bäst.
Ett mycket bra tillskott som ger er vitalitet och smidighet. Jag märker av effekten.
Mycket bra.
Fungerade bra! 👍
Så nöjd med denna produkt! Glad att jag hittade den.
Bra produkt som verkar funka!
Funkar.
Väldigt bra produkt!
Verkar bra!
Verifierade recensioner via Google · Individuella resultat kan variera
Sex ingredienser.
Noga utvalda.
Varje ingrediens är vald för sin roll i kväveoxid, cirkulation eller cellulär vitalitet.
L-Arginin
En aminosyra som kroppen använder för att själv tillverka kväveoxid — den största byggstenen i formeln.
L-Citrullin
Omvandlas i kroppen till L-arginin och ger jämnare påfyllning av byggstenen under längre tid.
Rödbetsextrakt
Naturligt rik på nitrat — ger kroppen ett andra sätt att bilda kväveoxid, vid sidan av aminosyrorna.
Rosenrotsextrakt
Rhodiola rosea växer vilt i nordliga fjällområden och har en lång historia i Skandinavien. Ingår som standardiserat rotextrakt.
C-vitamin
Hjälper till att skydda kroppens celler och stödjer ett normalt immunförsvar.
Magnesiumcitrat
Magnesium i citratform — en variant som är vanlig i kosttillskott. Ingår i formeln som mineral.
Bakgrund: hur kväveoxid
fungerar i kroppen.
Kväveoxid är en signalmolekyl som kroppen själv tillverkar. Upptäckten av dess roll i blodkärlen belönades med Nobelpriset i medicin 1998. Här är översiktligt vad forskningen säger om hur den uppstår.
Aminosyror och nitrat — kroppens råvara
Kroppen använder bland annat aminosyran L-arginin och nitrat från livsmedel för att tillverka kväveoxid. Båda finns naturligt i kosten — rödbeta är en av de rikaste källorna till nitrat.
Kroppen omvandlar — på två vägar
L-arginin omvandlas i blodkärlens innerväggar (endotelet) till kväveoxid. Nitrat följer en annan väg via saliv och mage. De två vägarna kompletterar varandra.
Kväveoxid som signalmolekyl
Kväveoxid fungerar som en signal till glatt muskulatur i blodkärlens väggar. Det är den roll som beskrevs i Nobelprisföreläsningen 1998.
Varför detta studeras vidare
När vi blir äldre tillverkar kroppen mindre kväveoxid. Det är en av anledningarna till att svensk forskning fortsätter att utforska området — inklusive en planerad humanstudie hösten 2026.