År 1998 tilldelades Nobelpriset i fysiologi till tre amerikanska forskare för en upptäckt som många kallade "absurd": att en gas — kväveoxid — fungerar som en signalmolekyl i människokroppen. Det var första gången i medicinhistorien som en gas erkändes som budbärare mellan kroppens celler.
Upptäckten förändrade hur vi förstår hjärt-kärlsystemet. Kväveoxid (NO) visade sig vara det som signalerar till dina blodkärl att slappna av och vidgas — en process som styr blodtryck, blodflöde, syresättning och i förlängningen nästan allt din kropp gör för att hålla dig vid liv.
Det stora problemet? Din kropps förmåga att producera kväveoxid minskar drastiskt med åldern. Forskning visar att vid 40 års ålder har produktionen sjunkit avsevärt jämfört med när du var i tjugoårsåldern. Vid 60 talar vissa studier om en nedgång på upp till 85%.
Vad gör kväveoxid egentligen?
Tänk dig kväveoxid som ett mikroskopiskt meddelande som dina blodkärl skickar till varandra. När meddelandet kommer fram, slappnar kärlväggarna av. Blodflödet ökar. Trycket sjunker. Syre och näring kan transporteras dit kroppen behöver det.
När produktionen minskar händer motsatsen: kärlen blir stelare, blodflödet försämras, och kroppen får arbeta hårdare för att hålla samma funktion som tidigare. Det är inte "bara åldrande" — det är en specifik biologisk förändring som forskningen nu kan mäta.
"Reducerad produktion av kväveoxid är allmänt erkänd som en viktig bidragande faktor till hjärt-kärlsjukdom och relaterade njur- och metaboliska komplikationer." — Nutrients, vol. 16, 2024 (peer-reviewed)
Vad symptomen kan se ut som
När kroppens kväveoxidproduktion sjunker märker många människor förändringar de inte direkt kopplar till åldrande. Symptomen är subtila men ihållande:
- Energi som inte räcker hela dagen, trots tillräcklig sömn
- Kalla händer och fötter, även i normala temperaturer
- Långsammare återhämtning efter fysisk aktivitet
- Mindre uthållighet i vardagliga aktiviteter
- En generell känsla av att kroppen "går trögare"
Det är detta som har drivit en växande grupp av svenska forskare att undersöka om man kan stötta kroppens kväveoxidproduktion med kosttillskott. En av de mest uppmärksammade studierna publicerades i tidskriften Nutrients i november 2024.
- Signifikant förbättrad endotelfunktion (kärlens förmåga att vidga sig)
- Förbättrad njurfunktion (GFR) och minskade tubulära skador
- Minskad ackumulering av kroppsfett och förbättrad fett/muskelmassa-ratio
- Förbättrad mitokondriell effektivitet i njurvävnad
- Lägre fasteglukos och förbättrad glukosrespons
Den svenska upptäckten bakom Flexovital
Det som gör Flexovital intressant ur ett forskningsperspektiv är formuleringen. Tillskottet innehåller exakt de råvaror som kroppen behöver för att producera kväveoxid via två olika biologiska vägar:
L-arginin och L-citrullin är aminosyror som kroppen direkt omvandlar till kväveoxid via det klassiska NO-syntaspathway. Rödbetsextrakt innehåller nitrat som omvandlas till kväveoxid via en alternativ väg (nitrate-nitrite-NO pathway). Rosenrot har länge använts i traditionell nordisk medicin för att stötta kroppen vid fysisk och mental belastning. Magnesium och C-vitamin tillsätts som kofaktorer.
"Idén bakom formuleringen är inte att tillföra kväveoxid utifrån — det går inte. Idén är att ge kroppen de byggstenar den behöver för att producera mer själv, via båda de biologiska vägar som forskningen identifierat", förklarar BioConcept AB, det svenska företaget som utvecklat tillskottet.