Fortfarande trött klockan tre? Här är den riktiga anledningen – och den har inget med åldern att göra

Endotelet

Kväveoxid bildas i endotelet – det tunna cellagret längst in i blodkärlen. Kroppens egen produktion avtar med stigande ålder. Cirkeln visar en illustration.

Plåster på ett problem ingen tittar på

Tänk på de flesta energiprodukter som ett plåster. Koffein lånar ork från eftermiddagen och skickar räkningen vid fyra. Energidrycker gör samma sak med socker.

Ingen av dem rör vid det som forskningen faktiskt har ägnat fyrtio år åt: hur kroppen sköter kommunikationen inuti blodkärlen – och varför den kommunikationen blir trögare med åren.

Molekylen som gjorde läroböckerna inaktuella

Under 1980-talet försökte forskare förstå varför blodkärl reagerar på signaler från blodet. Svaret visade sig vara en gas.

Kväveoxid bildas i endotelet – cellagret, tunt som ett papper, som klär insidan av varje blodkärl i kroppen. Molekylen fungerar som ett meddelande mellan celler. Att en gas kunde ha den rollen var vid tillfället en helt ny tanke.

År 1998 tilldelades Robert F. Furchgott, Louis J. Ignarro och Ferid Murad Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina upptäckter rörande kväveoxid som signalmolekyl i hjärt-kärlsystemet.

Nästan trettio år senare kan de flesta svenskar namnge D-vitamin och omega-3. Men få har hört talas om molekylen som fick priset.

Två vägar – och du styr bara den ena

Kroppen bildar kväveoxid på två helt skilda sätt.

Den första vägen utgår från aminosyran arginin och sköts av enzymer inne i endotelet. Det är den vägen som är känsligast för tidens gång.

Den andra vägen går via nitrat från kosten – i praktiken från grönsaker. Nitrat blir nitrit med hjälp av bakterier i munhålan, och nitrit kan sedan bli kväveoxid. Den vägen påverkar du varje dag, med det du lägger på tallriken.

Och där ligger inte broccoli i topp. Det gör rödbetan.

Halvlitersproblemet

Rödbetsjuice har stått i elitidrottares kylskåp i över femton år. Det är ingen trend – det är en av de mest studerade kostdetaljerna inom uthållighetsidrott.

Men verkligheten är besvärlig. En halv liter koncentrerad juice om dagen innebär en betydande mängd socker, en smak få vill möta klockan sju på morgonen, och en råvara vars nitrathalt skiftar från flaska till flaska.

Ett standardiserat extrakt löser exakt det: samma mängd, varje dag.

Uppsala, 2003

Samma år som rödbetsforskningen började ta fart internationellt satte professor Bengt Fellström, professor i njurmedicin vid Uppsala universitet, igång ett eget spår. Utgångspunkten var inte kosttillskottsmarknaden – den var ett kliniskt intresse för kväveoxidens roll i kroppen.

Ur det arbetet växte BioConcept AB fram, och ur BioConcept kom Flexovital+Rödbeta. Forskningsspåret har fortsatt sedan dess. En granskad studie publicerades i tidskriften Nutrients under 2024 (DOI: 10.3390/nu16234105).

Vad som faktiskt finns i den

Flexovital+Rödbeta täcker båda vägarna: aminosyrorna som den enzymatiska vägen utgår från, och nitratet från rödbetan.

Vad som får sägas – och vad som inte får det

Kosttillskott lyder under EU:s regler för hälsopåståenden. Ett företag får bara använda de formuleringar som är godkända, oavsett vad man själv tror om sin produkt. Vi tycker det är rimligt att skriva ut vad som gäller.

Berättelsen om kväveoxid, Nobelpriset och rödbetans nitrat är just det: bakgrund om hur kroppen fungerar och varför råvarorna är intressanta. Det är inget påstående om vad produkten gör åt en sjukdom eller ett besvär – och ett kosttillskott ska aldrig ersätta behandling eller en varierad kost.

Så tar du den

Tre kapslar om dagen, gärna på morgonen tillsammans med mat. Den ska tas regelbundet – det är inget du känner av samma eftermiddag, utan något du gör som en vana, ungefär som att borsta tänderna.

De flesta väljer löpande leverans. Det blir billigare per månad och tar bort momentet att komma ihåg att lägga en ny order. Den går att pausa eller avsluta när som helst från ditt konto.